Casper Josefsson går andra året på bygg och anläggningsprogrammet och stortrivs med både utbildning och skola.
Under första året är det inte så mycket praktik ute på arbetsplats utan tiden ägnas istället åt att lära sig bygg-grunderna i skolan.
Men när eleverna går i årskurs två och tre ägnar de hälften av skoltiden ute på praktikplatser.
Fyra veckor praktik varvas med fyra veckor i skolan. När de väl har undervisning i skolan så är det fortfarande två dagar som tillbringas i bygghallen, så mycket praktiskt blir det.
Casper berättar att de redan fått vara ute ett par perioder på praktik och tycker det är jätteroligt samt väldigt lärorikt. Det har varit allt från att bygga väggar till att sätta panel och bygga takstolar under hösten.
– Jag har känt mig välkommen och jag får vara med att testa på alla arbetsmomenten, säger han om sin praktikplats på en byggfirma i Vårgårda.
Deras lärare besöker kontinuerligt praktikplatserna för att se så allt går bra och har en bra kontakt med handledarna.
På frågan varför det blev just byggprogrammet svarar Casper att han alltid har tyckt om att bygga saker hemma. Att hans pappa är målare är nog troligtvis också en bidragande orsak.
Jag tror att det är lätt att få ett jobb efter skolan och utbildningen är väldigt bra, berättar Casper.
Det var ett naturligt val av skola för honom då han är född och uppväxt i Herrljunga. Närheten till skolan och att klasserna är små ser han som mycket positivt.
– Det är lättare att få hjälp av lärare då vi inte är så många elever, berättar Casper.
Att få se något växa fram från grunden när man bygger saker är det som lockar mest med yrket. När allt är klart kan man stolt se att “detta har jag varit med och byggt.”
Casper kommer troligtvis vilja börja jobba direkt efter skolan även om han säkrat upp med att läsa de högskoleförberedande ämnena i skolan.
– Det är bara ett par lektioner till i veckan, så det är inte någon större belastning, säger han.
Efter att eleverna går ur bygg och anläggningsprogrammet väntar en lärlingstid på 3 år innan man klassas som färdigutbildad.
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
Är man intresserad av programmering och att få jobba praktiskt så är industritekniska programmet på Kunskapskällan en bra utbildning. Det kom Filip Persson från Annelund fram till när det var dags att göra gymnasievalet i 9:an.
När vi besöker honom på IMI Hydronic så håller han på att bearbeta ett mässingsmaterial i en svarv. Han går i ettan på IN (industritekniska) med inriktning på verkstadsindustri och har redan fått sätta händerna i många praktiska moment som finns i utbildningen.
– Jag trodde från början att det inte skulle vara så mycket svår programmering och matte som det faktiskt är. Det är kul och stimulerande att få den utmaningen säger han.
Först hade han tänkt gå TE (teknik), men sedan lockade den mer praktiska inriktningen än mer då det är lite lugnare studietakt samt att man fick jobba fysiskt istället för att sitta still i en skolbänk hela dagarna. Och mycket praktik är det när eleverna går IN.
– Det är bara 1-2 dagar i veckan som vi går i skolan och läser grundämnena så resten av tiden är antingen på IMI i deras lektionssalar eller ute på praktikplats hos lokala företag.
Under de två första åren är praktikplatserna uppdelat på fyra företag som finns i kommunen.
Blomdahls mekaniska, Lesjöfors, IMI och Pipelife är företagen som de får testa på.
Inför sista året gör eleven ett val av praktikplats och då stannar man på samma företag under hela 3:an.
Filip är hittills mycket nöjd med sitt val av både utbildning och skola.
– För mig är det väldigt nära till IMI där jag tillbringar den största delen av min utbildning vilket är en stor fördel, men även lugnet i skolan är ett stort plus. Det finns alltid en tyst plats att sitta på och alla sköter sig väldigt bra i skolan, säger Filip.
Filip har siktet inställt på att bli ingenjör och även om han valt ett praktiskt program så finns det goda möjligheter att vidareutbilda sig till detta. Han har själv valt till extra ämnen som krävs för högskoleutbildning så att han slipper läsa upp dessa efter gymnasiet.
Som det ser ut just nu så är siktet inställt på yrkeshögskolan direkt efter skolan ifall det inte dyker upp något speciellt erbjudande under skoltiden.
Filip berättar att en normal skoldag börjar med att eleverna träffas på IMI för en teoretisk genomgång på morgonen för att sedan gå ut på arbetspraktik senare på dagen.
Det är endast grundämnen som läses i skolan, och det gör eleverna tillsammans med andra program som också är ganska få i klasserna.
Han tror att förutsättningarna att få ett jobb efter skolan är god. De som velat ha ett jobb direkt efteråt har alltid kunnat få ett, säger han.
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
Se även artikeln som publicerades på herrljunga.se om Pawita Tentong i RL3!
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
Det är inte bara genom regnet som vattnet öser ner genom regntunga moln, utan även i den villa Linus Sundberg gör sin praktik i denna dag.
Vi hittar honom strax utanför Sollebrunn i en villa som stått tom under längre tid vilket har gjort att alla vattenrör har frusit sönder och allt måste bytas.
Linus och hans handledare är i full gång med att släppa på vattentrycket igen efter flera dagars arbete med rördragning. Luft i rören ställer till det lite, men efter en stund jobbar vattenpumpen som den ska och kunden har återigen rinnande vatten i sina kranar.
Programmet som Linus går Lärlingsutbildning med inriktning VVS. Lärlingsutbildningen innehåller väldigt mycket praktik vilket passar honom väldigt bra då skolbänken oftast skapar rastlöshet.
Under årskurs 3 är större delen av utbildningen ute på praktikplats. Endast en till två dagar i veckan hålls i skolan då grundämnen ska läsas, all övrigt tid är det praktik som gäller.
Att det skulle bli en praktisk linje för Linus har varit klart sedan länge. Valet stod mellan elektriker, snickare, fordon eller VVS och efter att ha gjort sin praktikplats hos en VVS-firma i Sollebrunn där han trivdes väldigt bra föll valet på just VVS. På samma firma har han sedan gjort större delen av sin praktiktid.
– Ibland är det segt att komma upp på morgonen och då är det skönt att bara ha 5 min till jobbet, säger han och ler.
Valet av skola var ganska enkelt då Kunskapskällan låg närmast och han gillade upplägget med mycket praktiktid. De specifika VVS-ämnena läses inte i Herrljunga utan i Katrineholm. Eleverna får då bo på vandrarhem under några veckor per termin för att lära sig om bland annat värmelära och ellära. Förra gången de var i Katrineholm fick de lära sig att göra ett helt badrum med allt vad det innebär.
– Vi går tillsammans med andra skolor i landet. Det är en skön gemenskap och roligt att träffa andra VVS-elever säger Linus och berättar att de inte är så många elever från just Herrljunga som går VVS.
De teoretiska grundämnena läser de tillsammans med de andra LÄR-programmen, industri, restaurang och bygg för att få ihop en större klass.
Under praktiken har Linus varit med många olika handledare och därmed fått testa på många olika saker inom VVS-världen. Nybyggnationer, renovering i privata bostäder och industri har varit deras arbetsplatser.
– Att vara på praktik och jobba är det man lär sig mest på säger han och variationen i yrket gör att det sällan blir enformigt. Alltid dyker det upp nya saker att lära sig.
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
